Palla vara falsk.
aggressionsproblem eller vad?!
gaaah jag kan pendla mellan att vara asfuckat sur och typ hur gullig som helst! jag orkar inte gå igenom hela den här processen igen. du är flörtig, jag faller, du krossar. jag höll på att gå under helt av förra gången, och jag känner bara att jag måste stå emot den här gången. men det är inte det enda nuförtiden, nu är det också att jag måste tänka inte bara på mig själv, utan två andra. jag vet det låter jätteförvirrande, men jag måste bara skriva av mig.
det har inte bara hänt en eller två gånger, inte heller med bara en eller två personer. det är så falskt och jag hatar det. vet inte ens varför jag gillar människan när han är så falsk. saken är den, att jag gillar't. och jag kan inte hjälpa det, jag försöker, tro mig. men det är svårt, och svårare när man har gått i kloster ;)
ggaaah, jag orkar inte, jag klarar det inte. vad gör man?
dessutom har alla blivit kåta, eller kanske inte kåta men kära, och jag känner mig lite ensam. eller inte lite, utan ganska mycket. jag känner mig som en stor fet snögubbe som bara är i vägen för allt och alla, och jag vill bara gå och gräva ner mig nånstans så jag kan komma upp när det inte känns som att jag förstör eller är i vägen.
som tur är har jag vänner, vänner som ser mig även fast jag är en stor klumpig skit som är i vägen för allt. Jag kommer att förstöra nått underbart känns det som, och jag vill inte. Jag vill inte vara i vägen, jag vill bara hitta nån egen liksom. Gah, det är så svårt, när man inte har någon. Ingen alls. Har inte ens ett djur att krama eller gråta ut eller vara med. Det känns så ensamt på nått sätt. jag kände mig ensam förut, men då hade jag alltid nån, men nu har jag verkligen ingen.
folk har sett mig som att jag alltid har nån kille eller nått, men för det första har jag inte haft det, och för det andra så har jag verkligen ingen nu. ingen.
jag är verkligen glad för alla dom par som har bildats eller håller på att bildas nu (räknar till 3st) och alla mina vänner har verkligen någon just nu, och jag ska inte tjata, men det är verkligen ensamt. Känns som att vintern är en mörk period då man verkligen ska ha nån att sitta och mysa med om kvällarna. Istället sitter jag antingen och kramar datan till sömns, eller så sitter jag och kramar min huvudkudde tills jag somnar. Kul.
Men några roliga stunder finns ju, för att vara positiv. ;) och det har varit äventyr nästan varje dag med ylva eller lotta ;) jag och ylva dokumenterar alldeles för lite, men det ska vi verkligen ändra på tycker jag!!! vi ska ju massera och göra porrfilm och sånt ju (a)
lotta och jag är mycket bättre på sånt, och sånna bilder kommer nu! :D
gaaah jag kan pendla mellan att vara asfuckat sur och typ hur gullig som helst! jag orkar inte gå igenom hela den här processen igen. du är flörtig, jag faller, du krossar. jag höll på att gå under helt av förra gången, och jag känner bara att jag måste stå emot den här gången. men det är inte det enda nuförtiden, nu är det också att jag måste tänka inte bara på mig själv, utan två andra. jag vet det låter jätteförvirrande, men jag måste bara skriva av mig.
det har inte bara hänt en eller två gånger, inte heller med bara en eller två personer. det är så falskt och jag hatar det. vet inte ens varför jag gillar människan när han är så falsk. saken är den, att jag gillar't. och jag kan inte hjälpa det, jag försöker, tro mig. men det är svårt, och svårare när man har gått i kloster ;)
ggaaah, jag orkar inte, jag klarar det inte. vad gör man?
dessutom har alla blivit kåta, eller kanske inte kåta men kära, och jag känner mig lite ensam. eller inte lite, utan ganska mycket. jag känner mig som en stor fet snögubbe som bara är i vägen för allt och alla, och jag vill bara gå och gräva ner mig nånstans så jag kan komma upp när det inte känns som att jag förstör eller är i vägen.
som tur är har jag vänner, vänner som ser mig även fast jag är en stor klumpig skit som är i vägen för allt. Jag kommer att förstöra nått underbart känns det som, och jag vill inte. Jag vill inte vara i vägen, jag vill bara hitta nån egen liksom. Gah, det är så svårt, när man inte har någon. Ingen alls. Har inte ens ett djur att krama eller gråta ut eller vara med. Det känns så ensamt på nått sätt. jag kände mig ensam förut, men då hade jag alltid nån, men nu har jag verkligen ingen.
folk har sett mig som att jag alltid har nån kille eller nått, men för det första har jag inte haft det, och för det andra så har jag verkligen ingen nu. ingen.
jag är verkligen glad för alla dom par som har bildats eller håller på att bildas nu (räknar till 3st) och alla mina vänner har verkligen någon just nu, och jag ska inte tjata, men det är verkligen ensamt. Känns som att vintern är en mörk period då man verkligen ska ha nån att sitta och mysa med om kvällarna. Istället sitter jag antingen och kramar datan till sömns, eller så sitter jag och kramar min huvudkudde tills jag somnar. Kul.
Men några roliga stunder finns ju, för att vara positiv. ;) och det har varit äventyr nästan varje dag med ylva eller lotta ;) jag och ylva dokumenterar alldeles för lite, men det ska vi verkligen ändra på tycker jag!!! vi ska ju massera och göra porrfilm och sånt ju (a)
lotta och jag är mycket bättre på sånt, och sånna bilder kommer nu! :D
Kommentarer
Postat av: Mikis
iiisch, dumma människa! men om det tröstar så kan jag ju säga att jag har utegångsförbud denna helg, ingen brenden på hela tre veckor nu! inga kompisar, ingenting, ja sitter fan på mitt rum mer än jag är utomhus totalt...pallar inte riktigt, har aldrig haft utegångsförbud förut, och nu har jag plötsligt haft det två gånger på tre veckor... hur misslyckat e inte det? men vill du veta det värsta, varför jag fick dt? för att min garderob var stökig, och deni blev irriterad.
Trackback
